Isa

Det doftar hav, efter några meter kommer doften av tall och skog. Solen värmer ryggen och jag känner mig lätt i kroppen. Det knastrar under joggingskorna av sten och sand.

 

 

Att ha börjat springa är inte bara underbart, utan också en stund av meditation.

 

Jag kan fortfarande inte springa i ett men jag jobbar på det.

Idag kunde jag känna igen mig i Martina Haag i hennes bok. Det var i mitten av joggingpasset och jag tittade på klockan. Okej 18.26, och så startade jag jogga igen. Nu har jag sprungit ganska länge tänkte jag...kollade på klockan...18.30..haha! Men innan dess hade jag faktiskt sprungit i ett i 10 minuter.

Jag kämpar på.